"Have you ever been to Europe?"



Elisabet Idermark besökte föreläste den 29 oktober om EU-kommunikation och ungdomsstyrelsen. Jag tyckte att det första ämnet var mer spännande att reflektera kring och det är därför det jag tar upp i dagens blogginlägg. Elisabet har under sitt liv haft en del olika titlar och några utav dessa rörande EU. Inledningsvis visade hon en bild på PowerPoint som tog upp hur den perfekta europén bör vara. Med detta föds många tankar om vilka myter och fördomar som finns om européer. Finns några generella som gäller alla i EU eller finns det bara landsspecifika? Mina första tankar kring detta är bara landsspecifika. Elisabet tog upp ifall det finns någon europeisk identitet. Finns det någonting som är gemensamt och EU-specifikt? Finns någon gemensam nämnare?

 

Det får mig att tänka på hur man behandlar varandra i andra länder. Hur är familjeförhållanden i andra länder? Hur ser vänskapsförhållanden och kärleksförhållanden ut? På vilka sätt hälsar man? Hur nära står man varandra? På vilka sätt talar man till varandra? Den frågan som Elisabet främst tog upp är hur man möts i olika EU-länder. Då hon nämligen arbetat som koordinator för Sveriges ordförandeskap i EU har hon insyn i hur möten går till. Vidare berättade Elisabet om den prägel som Sverige satt på EU, några principer för hur de svenska mötena skulle struktureras.

  • God funktionalitet – Logistiken ska fungera, planering och scheman likaså.
  • Gästfrihet utan överdåd – Det ska vara lagom.
  • Miljö- och klimathänsyn – Allt som var möjligt att ta hänsyn till angående miljön skulle tas hänsyn till.
  • Jämställdhet – Det skulle ses till att både män och kvinnor presenterades och höll i olika föreläsningar och så vidare.
  • Tillgänglighet – Saker skulle vara handikappanpassade och det skulle tas hänsyn till allergier när det gällde mat.
  • Öppenhet under säkra former – Det var viktigt att medborgarna skulle veta att det pågick ett möte, men det skulle skötas säkert. Mötesdeltagarna skulle inte bli ”instängda” i Stockholm utan spridas över landet.
  • Visa upp svenskt kunnande – Mötesdeltagarna fick gå på studiebesök och fick gåvor som var typiskt svenska.

Just den andra punkten, att det ska vara lagom, är något typiskt svenskt för mig, och antagligen för många andra också. Lagom hit och lagom dit. ”Hur mycket kaffe vill du ha?” ”Lagom, tack.” ”Tycker du att det är varmt?” ”Nej, det är rätt lagom.” ”Hur mycket ska vi plugga idag?”Vi kan lära oss de två första kapitlen, det är en väl lagom ansträngning.” Lagom är ett ord som används ofta och mycket i Sverige, utan att vi kanske inte ens reagerar på det. Inte för mycket, inte för lite. Det ska vara perfekt. Ett perfekt mått på allt. Inte behövs väl dl-mått, linjaler eller vågar? Vi har ju lagom. Det här kanske är en fördom som vi svenskar har om andra svenskar. Vår fördom om vanliga Svenssons. Villa, Volvo och vovve. Vad är egentligen andras fördomar på svenskar? Efter att ha googlat runt och tittat på diverse forum får jag känslan av att det finns väldigt många fördomar och myter om svenskar. Vi är blonda och blåögda, allihop. Vi rider på renar till skolan och konsumerar alkohol som om det vore vatten. Den kanske roligaste jag hittade var att vi svenskar är väldigt allvarliga och seriösa hela veckan från måndag till fredag, men att vi under helgen byter personlighet.

 

Vad har då svenskarna för fördomar om andra länders invånare? De fördomar jag har om tyskar är att de är stora, dricker mycket öl och har älgar som största fascination. Det märkligaste är att jag när jag tänker mig en tysk tänker på en tjock man i 40-årsåldern. Det är ju helt uppenbart att alla tyskar inte är tjocka män i medelåldern. Fördomar jag har om fransmän är bland annat att de bär basker, scarf och spenderar dagarna på uteserveringar. De är smala, ser ut som målare i sina randiga tröjor och röker. Alla är dryga, ingen kan engelska och alla är väldigt närgångna. Att alla är närgångna beror väl visserligen på att man har ett annat sätt att hälsa och samtala med människor. Detta har jag själv märkt när jag var på resa i Frankrike. Det ska kindpussas och man ska gärna stå obehagligt nära.

 

Men finns det då någon europeisk identitet? Eller består faktiskt EU av många olika identiteter? Elisabet tog under föreläsningen upp fyra olika metaforer som finns för det mångkulturella USA.

  • The melting pot – En smältdeg där alla smälter ihop till någonting.
  • The tributary streams – Bifloder som rinner ihop i en större flod. Alltså i princip samma sak som ovanstående metafor.
  • The tapestry – En bildvävnad som syns som en hel bild när man står långt bort, och när man går nära ser man vävnaden, alla enskilda trådar.
  • The garden sallad – En god sallad som består av olika grönsaker. Fungerar bra ihop men en tomat är alltid en tomat.

Om jag ska applicera dessa på EU och Europa tror jag att det utifrån ett europeiskt perspektiv är ”The garden sallad” som passar bäst. Vi som bor här har olika identiteter som syns och märks men vi fungerar ändå bra tillsammans, som i en god sallad. Däremot tror jag att från exempelvis ett amerikanskt perspektiv är EU och Europa som ”The tapestry”. När man befinner sig i USA talar man om länder i Europa som en klump. ”Have you ever been to Europe?” istället för ”Have you ever been to Germany?”. Man ser Europa som en bild, en sak. När man dock besöker Europa märker man antagligen att det finns skillnader, att det är olika identiteter. ”The tapestry”-metaforen kan ju visserligen appliceras på oss som bor i Europa också, eftersom vi är nära hela tiden och bor här, märker vi de olika identiteterna.


Jag tror att det är bra att EU består av många olika identiteter. Fler olika identiteter och personligheter bidrar antagligen till en bättre problemlösningsförmåga, bättre idéer och alltså bättre förutsättningar för att fungera bra tillsammans i en gemenskap.


Elin, MEM08

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Elin Adolfsson
Media Management 08
Medier & Samhälle 7,5hp
Linnéuniversitetet
RSS 2.0