"Du har då aldrig trott på tårar, det passar inte för en karl"?



Den 27 oktober hade MEM08 besök av föreläsaren Britt-Marie Ringfjord som berättade för oss om genus och medier. Britt-Marie är lärare i medie- och kommunikationsvetenskap och gav oss inledningsvis en teoretisk översikt på kvinnorörelsen och feminismen genom tiden. Feminism är ett ord som ofta får en negativ klang. Jag har fått intrycket av att många tror att feminism betyder manshatare. Curran & Gurevitch (2005) skriver att begreppet är vanligt använt i både media och mediastudier, men att det är svårt att sätta fingret på betydelsen. Kanske är det därför feminism får så många olika betydelser? Curran & Gurevich (2005) skriver dock att feminism är en rörelse för att avsluta sexism, sexistisk exploatering och förtryck mot kvinnor. De menar att så länge dessa saker finns kommer det att finnas ett behov av feminism. Britt-Marie berättade hur den utvecklats och om viktiga årtal där det hänt stora saker. Några utav dessa årtal fann jag extra intressanta.

  • 1863 - Ogifta kvinnor över 25 år blir automatiskt myndiga. Gifta kvinnor var fortfarande omyndiga med fadern eller mannen som förmyndare.
  • 1884 - Myndighetsåldern för ogifta kvinnor sänks till 21 år.
  • 1918 – Beslut om rösträtt för kvinnor togs.
  • 1921 - Gifta kvinnor blir också myndiga vid 21 år. Rösträtt för kvinnor genomfördes.
  • 1945 – Officiellt rösträtt för ALLA.
  • 1950 - Båda föräldrarna blir förmyndare för barn inom äktenskap.
  • 1969 - Grundskolan får en ny läroplan som ska verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Kvinnor blir myndiga vid 20 år.
  • 1974 - Kvinnor blir myndiga vid 18 år.
  • 1979 - Lagen om jämställdhet mellan könen.

Vad jag reagerar på när jag tittar igenom årtalen är hur pass sena Sverige var med lika rättigheter för kvinnor som för män. Då jag inte var så insatt i detta var det spännande att få en lista presenterad med dessa viktiga årtal för att få en bättre överblick över hur det faktiskt var. 

Britt-Marie berättade vidare om kulturella skillnaden på socialt kön, könsroll och genus. I varje kultur finns en uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt och vilka egenskaper man bör ha för att tolkas som det kön man har. Dessa egenskaper benämns könskoder. Genus är det socialt konstruerade könet och det är könsrollerna som visar vilka skyldigheter och rättigheter som människor i en kultur förknippar med det biologiska könet. Könsrollen skiftar alltså beroende på vilken kultur man befinner sig i – hur förväntar man sig att män ska bete sig och hur förväntar man sig att kvinnor ska vara? Detta går att spekulera kring i evigheter. Vad är det egentligen som i vår kultur kännetecknar manligt respektive kvinnligt? Det här är ju faktiskt någonting som ändrats över tiden. Det verkar i vissa fall som om manligt och kvinnligt går ihop mer och mer till att bli en enad ”roll”. Det talas å ena sidan om att det är typiskt manligt att inte bry sig och inte visa känslor, och verkligen inte gråta. ”Du har då aldrig trott på tårar, det passar inte för en karl. Om man är över 15 vårar, finns inga känslor kvar.”, som Ted Gärdestad sjunger i sin låt ”Jag vill ha en egen måne”. Å andra sidan hör man ofta nu för tiden repliken ”Var man nog att visa vad du känner” exempelvis i filmer och dylikt. Helt plötsligt är det manligt att våga visa vad man känner. På film kan jag tycka att det visas många olika vinklar på vad som anses vara manligt. Bruce Willis i Die Hard-filmerna är hård, tuff och modig, medan Hugh Grant i Notting Hill visar sig mer feg, mjuk och romantisk. Likadant är det med kvinnor i filmer och vad som är kvinnligt. Å ena sidan finns den tuffa Uma Thurman i Kill Bill, å andra sidan finns Renée Zellweger som den osäkra Bridget i Bridget Jones Dagbok .


Jag tror definitivt att populärkulturen är med och skapar den uppfattning vi har om vad som är manligt och kvinnligt. Curran & Gurevitch (2005) menar att det är lärorikt att titta till de kvinnocentrerade populärkulturella verk som producerades under 90-talet, bland annat då Bridget Jones Dagbok eller Sex and the City-serien, som båda ofta kallas som "post-feministiska" av kritiker. Som sagt, det här är ett ämne som går att spekulera kring i en evighet och mer ändå, och någon gång måste jag lägga på locket för den här gången. Det här är dock ett ämne som är ständigt aktuellt eftersom det hela tiden förändras i småsteg, och vem vet, en vacker dag kanske allt ser helt annorlunda ut?


Curran, James. Gurevitch, Michael. (2005) Mass Media and Society. London: Hoddler

http://www.domboksforskning.se/lagar/Myndighetsalder%20for%20kvinnor.htm
Elin, MEM08

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Elin Adolfsson
Media Management 08
Medier & Samhälle 7,5hp
Linnéuniversitetet
RSS 2.0