Viktig, bitter och långsint

Publicerat klockan 12:14:51 i: Dagbok
Det är uppenbart att det är tämligen få människor som bryr sig om en fortsatt läsning av min blogg. På måndag blir den lösenordsskyddad och stängd för allmänheten. Tji får ni, som inte bett om lösenordet innan dess. Jag är bitter och långsint.
 
Idag är det fredag och det är generellt en bra dag. Extra bra är det dock eftersom vi får besök från Johan. Besök är ju det bästa jag vet, för då får jag chansen att briljera med mina matlagningskunskaper.
 
Nu ska jag titta på Grey's Anatomy. Jag har ett mycket viktigt liv. Som dessutom är mycket roligt att läsa om i min blogg. Bara så att ni vet.

Lösenordsskydda

Publicerat klockan 14:21:45 i: Dagbok
Jag känner att jag är lite smått överpeppad på det här med att blogga nu. Tänker möjligtvis lösenordsskydda hela den här bloggen.
 
Frågan är vilka som vill ha mitt lösenord då?
 
Frågan är vilka som får det.
 
HÖHÖ.

Lasersvärd och hopplöshet

Publicerat klockan 14:05:00 i: Dagbok
Lördagens konsert var självklart bra, trots att jag saknade några låtar. Jag är fortfarande nere i min Danko Jones-svacka, eller vad man ska kalla det, och nu är jag nergrävd så djupt att jag får anstränga mig hårt med både spade och hacka för att ta mig upp. Tror nästan att jag till och med skulle behöva ett lasersvärd för att ta mig upp. Tur att jag trivs i mitt Danko-hål då. Lasersvärd brukar ju inte säljas i vanliga matbutiker, så att säga. Inte heller växa på träd, som så mycket annat brukar annars. Äpplen, päron och vissa människor.
 
Inser att detta är ett typexempel på ett galet blogginlägg. Man skulle kunna tro att jag gått och blivit galen. Det har jag ju självklart inte.
 
Det ringde en trevlig människa imorse och frågade om jag var intresserad av ett jobb. Jag svarade "Nej, inte som det ser ut nu, nej.", som en boss som redan har ett bossigt jobb. Men det har jag ju inte, inte ett enda. Än, kanske jag ska lägga till. Man ska inte tappa hoppet, för då blir man hopplös och det är inte någonting man vill vara. Hopplös bör vara det värsta man kan vara, eftersom hoppet är det sista som lämnar människan. Är man då hopplös bör man ju därför vara helt tom på saker. Tröstlös, rastlös, värdelös. Ja, ni fattar.
 
Hur som helst. Jobbet var tyvärr bara på högst 25 % och ett extrajobb för en student. En student planerar jag ju att sluta vara snart och det jobbet har jag redan sökt förut och inte fått, för att det inte passade. Rimligtvis passar det ännu sämre nu när jag vill ha ett heltidsjobb, eller åtminstone ett deltidsjobb med fler timmar. Dessutom har jag annat jag håller tummarna för.
 
Nu måste jag sluta skriva, förstår ni. Jag har viktiga saker att uträtta. Titta på Private Practice, till exempel.
Visa fler inlägg