Att vara vaken och sova

Publicerat klockan 13:38:07 i: Dagbok
Det känns som om jag alldeles för länge levt efter tankesättet "sova, det kan man göra senare". Mina ögon vill inte riktigt samarbeta längre. Fokus hamnar på fel ställe och jag blir stirrig. Om man skulle likställa min trötthet med någonting skulle jag nog välja Conor Obersts röst. Han låter som en mycket trött och härjad man.

Jag dricker kaffe. Ännu en kopp. Och så en till. Jag är vaken, fast sover.

Inatt ska jag sova på riktigt. Annars är det jag som en dag inser att jag sovit igenom mitt liv. Nu ska jag dricka mina sista koppar kaffe för dagen och ikväll vet jag någon som kommer att sova gott. På riktigt.

Och att sedan vakna på riktigt blir mitt nya heltidsprojekt.

Oh, you are the roots that sleep beneath my feet and hold the earth in place.

Bredare och längre än Öresundsbron

Publicerat klockan 20:43:41 i: Dagbok
Ikväll är jag oförklarligt på ledset humör. Kanske beror det på att jag har tenta imorgon. En tenta vars innehåll sträcker sig bredare och längre än självaste Öresundsbron.

Jag har försökt liva upp mina anteckningar med både gul, orange, grön, rosa och lila färg. Trots det bläddrar jag alldeles för uppgivet mellan sidorna.

Jag har försökt rensa tankarna på promenad. Lyssna på god musik. Tänka glada tankar. Jag unnade mig till och med en gyros tidigare idag. Ingenting verkar hjälpa.

Jag behöver komma bort från stan ett tag. Bort från tentaångest. Ser fram emot en välbehövlig helg runt kända trakter i Östergötland, samt en dagstripp med familjen till Ullared. Tills dess blir det nog inte roligare än såhär i min blogg. Tyvärr.

En julledighet har nog aldrig kommit lägligare. Snart så...

Det var en gång en glad tjej

Publicerat klockan 18:43:41 i: Dagbok
"Hej vilken bra dag!", tänkte jag imorse, vilket syns i mitt förra inlägg. Jag brukar vanligtvis vara relativt lugn och sansad. Nu ska jag bjuda er på vad som kan vara det argaste blogginlägget ni läst i min kära blogg.

Ni vet. Det finns en sak som heter kalkylering. Det vet ni, för det har jag berättat om innan. Och vet ni mot förmodan inte det, ge fan i att ta reda på vad det är. Vad ni däremot kanske inte vet är att det här är det värsta som finns i hela världen. Verkligen. Det här ska ni verkligen ta till er. Verkligen tänka till på. Tänka att "fy fan vad synd det är om alla som läser kalkylering". För det är det. Det är synd som fan. Nu kanske ni sitter och tänker att "matte är ju inte så svårt". Och där har ni visserligen sant, matte är inte så svårt. Det ska jag säga er, kalkylering är inte matte. Kalkylering är ett helvete.

Det var väl egentligen bara det jag ville ha sagt.
Visa fler inlägg