En skillnad som kommer hit senare

Publicerat klockan 21:48:27 i: Dagbok
Det är varmt i huset igen. Julafton är förbi. Juldagen likaså. Jag har fått bra saker i julklapp och för en gångs skull har vi haft en snötäckt jul.

Igår var det förfest här och därefter bar det av till Harrys. Kön var lång och in kom vi inte förrän det endast var en timme kvar till stängning. Allt var så typiskt Motala det bara kan bli. Överallt lyste den så välkända Motalamentaliteten igenom. Tårar, slagsmål och igenkända människor var man än tittar. Precis som alla andra år.

Jag ser fortfarande Motala från den bästa sidan. Från det ljusare perspektivet. Men jag är glad att jag inte bor här på heltid. För det är verkligen samma sak, samma människor, samma gamla Harrys.. I ett litet nötskal.

Det finns dock en betydande skillnad. En skillnad som kommer hit senare.

En kall jul med mycket värme

Publicerat klockan 11:49:53 i: Dagbok
Jag fryser den här morgonen. Värmepannan har gett upp och man märker att det är vinter. Jag försöker värma mig med julmusik, varmt kaffe och tjocka kläder, men inget tycks hjälpa. Det är kallt och jag vet någon som borde vara här nu.

Jag har lovat mig själv att min kamera ska vara en trogen vän i jul. Jag ska dokumentera allt, för att jag vet att det här kommer att bli bra. En jul jag kommer vilja minnas. En kall jul med mycket värme.

I mitt juliga lilla Motala

Publicerat klockan 23:49:01 i: Dagbok
Jag befinner mig sedan igår i Motala. Det är konstigt det där, att komma på besök till staden jag växt upp i. Staden jag tillbringat nästan 19 år i. Lilla Motala. Det finns nog inte en millimeter jag inte sett av området här. Inte en enda sten här på grusgården jag inte har sparkat omkring. Inte ett enda träd jag inte gömt mig bakom. Och även om det kan tyckas tråkigt, vemodigt och långsamt här, så har det ändå sin charm. Särskilt i dessa juletider. För trots att det är mörkt nu så känns det när det är jul i den här staden. Himlen har en speciell färg och gatulamporna lyser lite juligare än annars. Röda och frostiga höstäpplen hänger kvar på vårt träd ut mot gatan. Ett rådjur letar mat i vårt trädgårdsland, jag knackar på rutan för att skrämma bort det och inser att livet är ganska bra nu.

Min julledighet kunde inte ha börjat på ett bättre sätt. Idag var en fin dag i fina vänners sällskap med pulka och varm oboy. Imorgon ska jag träffa ännu en fin vän, och ska jag vara ärlig tror jag hela min julledighet blir väldigt fin. Fin och ack så välbehövlig. I mitt juliga lilla Motala.
Visa fler inlägg